Ännu en 8,5 km runda och hem till Motala

Igår tittade vi lite på agility på förmiddagen. Spike kollade in en liten Dvärg Schnauzer, om jag nånsin ska ha en minihund ska det nog vara en sån. Dom verkar riktigt coola och e verkligen fulsöta! Spike var jätteduktig idag och låg mestadels och tittade på allt.

Sen tog vi den sista rundan med längdskidor och hundar. Jag tänkte att kanske en dags vila skulle få igång dragglädjen från första gången. Till viss del funkade det för de första fyra kilometerna gick galant sen började han krokna och vi föll bakom Malle och Iss. Efter det ville han jaga fram till Iss men när han kom bredvid så tog han det lugnt. Han ville inte leda utan liksom jaga. Jag trillade och trillade för han speedar upp i nedförsbackarna och jag fick inte mkt hjälp i uppförsbackarna så vi kom långt bakom. Men sen sket jag i att försöka kämpa ifatt dom andra, utan vi tog det lugnt och när jag saktade ner så hjälpte han mig i uppförsbackarna igen, han blev liksom lite tvungen. Jag kämpade mindre vilket betydde att jag behövde äta mindre snö!

Slutsats av det här då:
Jo jag kom fram till att Spike sprang den första omgången av skidor på ren och skär lycka och dragglädje, dom andra två omgångarna kroknade han för att han helt enkelt inte har den fysiken och motionen för en 8 km DRAGrunda. Men det får vi jobba på :)
Jag då? Jo jag är en jävel på att skida, ramla, resa mig, gorma"stanna" och ta blåmärken!


Väl hemma i Motala så har det under natten och dagen kommit 1 dm snö. Så vi åkte från snön till snön :D Fine by me, för jag tänkte där uppe att jag kommer sakna kylan och snön!
Ringde såklart Monkan och bestämde träff på baksidan för lite lattj. Men nåt lattj blev det inte tal om, Spike ville bara äta gräs och springa bort! Men han kom tillbaka till oss hela tiden men jag blev tokig på honom! Tror han blev lite förvildad där uppe i Daaalarna.