Semester i Skåne

Nu har jag och Snoken kommit upp ifrån vår semester hos mina föräldrar i Skåne. Det har varit roligt för oss båda! Det har blivit mycket plaskande i pappas två dammar, slalom varje dag, en tripp till havet.




En film om tramset..



Han tydde sig snabbt till familjen och va jätteduktig.
Men ett problem hade vi. Han var på min syster och skulle leka hela tiden. Hon är lite osäker på hundar så han kände nog att han måste testa henne lite extra. Han buffade på henne, skällde och gick ner i lekställning. Lite som han gör med andra hundar. Vi testade att hon skällde på honom och att jag skällde på honom och verkligen visade att det inte var uppskattat. Men han förstår verkligen inte skäll eller handgripliga metoder. Ju mer en annan hund skäller och morrar desto mer eggad blir Spike att antingen visa sig jätteofarlig eller försöka leka upp dom. Det enda som funkade och det som funka allra bäst när han var liten va att ignorera. Det funkade direkt, för det enda han vill ha egentligen är ju uppmärksamhet. När syrran stannade upp i det hon gjorde eller satte sig ner och var jättetrist så suckade han och gick iväg.

<-- Avskavd snok!
Han lärde sig att slappna av i långlina efter några dar. Det blev några hål i gräsmattan men det gjorde inget. Han ville gräva ner en massa leksaker och godisar och buffa igen med ovansidan av nosen. Vilket resulterade i alldeles avskavd snok, han fortsatte fast det blödde. Antingen har dom inte speciellt bra känsel där eller så är instinkterna så starka att det kvittar om det gör ont. Hoppas att han blir svart där igen eller ja skitsamma.


Matte gillar fika! -->
Vi var vid havet en eftermiddag. Vi hittade en liten bit hundbad i Skummeslöv. Det blåste ootroligt mycket så det var mkt vågor. Spike och jag hoppade över vågorna tills han tyckte det blev för djupt pga vågorna. För mkt vågor för att simma honom tyvärr.

Vi cyklade några 4 km rundor och gick en massa trevliga fotopromenader.

Bara två gånger har han sprungit utanför trädgården(vilket är fantastiskt för förra sommarn sprang han till grannens labbe ca varje dag). Förutom ytterligare en gång då jag inte hittade honom i trädgården, gick utanför och ropade på honom och han kom rusande bakifrån. Då har jag alltså klantigt nog missat att han var i trädgården och snällt inbjudit honom att komma och springa av sig utanför gården, yay!

<-- Såhär trött blir man av att hjälpa katter!
Man ser verkligen hans behov att bara springa av sig när han bara ränner upp och ner för en granplantering och jagar ingenting och sen kommer glatt till mig när han sprungit klart.
Andra gången hjälpte han en katt av med sin rädsla för att klättra i granar!! Den vart så glad så den stannade i granen länge...